publicerad: 2021  
ormtunga ormtungan ormtungor
orm|­tung·an
substantiv
or`mtunga
1 tunga hos orm
○ äv. bildligt, spec. smal, i spetsen kluven tunga
○ spec. äv. (person med) benägenhet att smäda och förtala
alla var rädda för hennes orm­tunga
belagt sedan 1541
2 en växt med topp­ställt ax
belagt sedan 1638