SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
orogene´s substantiv ~en oro·gen·es·enbildning av bergs­kedjor genom rörelser i jord­skorpan dvs. genom veckning och över­skjutning geol.vid den senaste stora orogenesen bildades den alpina bergs­kedjansedan 1927till grek. or´os ’berg’ och gen´esis ’skapelse’; jfr genes