tryckår: 2009
o`skyldig
adjektiv ~t
o|skyld·ig1inte skyldig
admin.jur.han var oskyldig till brottet han anklagades för○äv.som inte borde vara berörd
av viss handling el. händelse
JFRcohyponymoförskylld
ett oskyldigt offer för en rattfyllerist○ofta i adverbiell användninghon blev oskyldigt dömdoskyldig (till ngt)sedan 1420–50Ett fornsvenskt legendarium (Codex Bildstenianus)fornsv. oskyldogher
2som saknar (livs)erfarenhet
spec. i sexuellt avseende men äv. allmännare
mindre brukl.; ngt högt.admin.psykol.religiöst oskyldig○äv. om handling e.d.en öppen och oskyldig blicktonåringarna lekte bara oskyldiga lekarsedan 15263som knappast kan förarga ngn
om handling e.d.
admin.psykol.SYN.synonymoförargligsynonymharmlös
ett oskyldigt skämt○äv.föga allvarlig eller oroväckande
ett oskyldigt skrapsår på knäetsedan 1718
