publicerad: 2021
parterr
parterren parterrer
par·terr·en
substantiv
parterr´ 
1
typ av (finare) trädgårdsterrass vanligen i nära anslutning till slott el. större herrgård
en klassisk italiensk trädgård med parterrer, fontäner och vattentrappa
belagt sedan 1651;
till franska par terre 'på släta marken'; jfr ursprung till
terra,
terrass 1,
territorium
2
något ålderdomligt
bortre delen av parketten i teatersalong
belagt sedan 1700
3
en (utgångs)ställning i brottning med knäna och händerna (eller underarmarna) stödjande mot mattan
belagt sedan 1922
