publicerad: 2021  
paten patenen patener
pat·en·en
substantiv
pate´n
● (metall)tallrik för oblaten vid nattvards­gång
belagt sedan slutet av 1400-talet (H[elige] Susos Gudeliga Snilles Väckare); fornsvenska patena; av lat. pat´ena, pat´ina 'panna; tallrik'; jfr ur­sprung till panna