SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
paulu´n substantiv ~en ~er paul·un·enhimmels­säng heminr.ibl. om säng el. annan vilo­plats i all­mänhetskämts.äv.säng­omhänge sedan 1484Josua bok, Domare bokenfornsv. paulun ’tält; sparlakans­säng’; av lågty. paulune ’tält; baldakin’; av fra. pavillon, se paviljong Fjäriln vingad syns på Haga mellan dimmors frost och dun sig sitt gröna skjul tillagaoch i blomman sin paulun.Carl Michael Bellman, Fredmans sånger (1791), nr 64