tryckår: 2009
paviljong
[-åŋ´]
substantiv ~en ~er
pavilj·ong·en●mindre (till)byggnad som ingår i ngt byggnadskomplex
ofta uppförd för tillfälligt bruk; fristående el. i anslutning till huvudbyggnad
arkit.JFRcohyponymflygel 2
de nya eleverna fick ha lektioner i skolans paviljongerden svenska paviljongen på mässan○spec. om sådan byggnad som ingår i ett system som medvetet är avsett för utspridning av sammansatt verksamhetpaviljongsystemden militära anläggningen består av 16 paviljonger○spec. äv.lusthus
kärleksmöten i paviljongen längst bort i trädgårdensedan ca 1780av fra. pavillon ’tält; flagga; paviljong’; till lat. papil´io ’fjäril; (fjärilsliknande) tält’; jfr paulun
