publicerad: 2021  
pilt pilten piltar
pilt·en
substantiv
● något ålderdomligt (liten) pojke
en pilt i sjömans­kostym
belagt sedan mitten av 1300-talet (i sammansättn. fä-; (Konung Magnus Erikssons Landslag)) fornsvenska pilter; av osäkert urspr.
Liten pilt bland strandens pilar
i violens ånga vilar. Erik Johan Stagnelius, Näcken (ca 1820)