publicerad: 2021  
plåt plåten plåtar
plåt·en
substantiv
1 material som ut­görs av valsade eller smidda skivor av metall
plåtbeslag; plåtburk; plåtfat; plåtskjul; grovplåt; tunnplåt
ett gammalt arkiv­skåp av plåt; tak av korrugerad plåt; plåt är tjockare än bleck
○ äv. om (regel­bundet) stycke av detta, ofta bearbetat för något spec. ända­mål
bakplåt; nummerplåt; tryckplåt
ta ut plåten ur ugnen
belagt sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen); fornsvenska plata 'bröst­harnesk av plåt'; ur medeltidslat. pla´ta 'metall­platta'; ev. till grek. platys´ 'jämn'; jfr ur­sprung till friplåt, platina, 1platt!!
2 historiskt fotografiskt negativ­material vars under­lag ut­görs av glas
○ ofta äv. om modernare negativ på mjukt under­lag
belagt sedan 1839
3 var­dagligt nu­mera vanligen i sammansättn. (in­trädes)biljett till tävling, före­ställning eller dylikt
friplåt
en plåt (till något)
han köpte plåtar till matchen
belagt sedan 1949