SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
pla`nlösning substantiv ~en ~ar plan|­lös·ning·en●sätt på vilket de o­lika ut­rymmena i en (del av en) byggnad är fördelade och belägna arkit.i hans planlösning ligger sov­rummen och arbets­rummet i filen planlösning (av ngt)sedan 1895