publicerad: 2021  
1marsch marschen marscher
marsch·en
substantiv
[mar´∫]
1 förflyttning genom takt­fast och regel­bunden gång vanligen av grupp av människor, särsk. militär trupp; ofta som manifestation av något slag
marschkänga; dagsmarsch; fastemarsch; fredsmarsch; ilmarsch; paradmarsch; protestmarsch
() marsch (någonstans)
sorge­processionens marsch genom staden
äv. om större militär förflyttning i all­mänhet
en armé på marsch; de allierades marsch mot Berlin; Maos långa marsch
äv. i fråga om motorer och motor­drivna färd­medel i sammansättn. normal körning
marschhastighet
äv. bildligt om abstrakt avancemang
hans snabba marsch mot parti­toppen; tidningen är på (fram)marsch; ett folk på marsch
belagt sedan 1626; av franska marche med samma betydelse, till marcher 'gå till fots; vandra'
2 typ av musik­stycke med takt­fast rytm, av­passad för militärisk gång ur­sprungligen (och ofta än­nu) för blås- och slag­instrument
marschmusik; sorgmarsch
nu spelas regementets marsch
belagt sedan 1669
2marsch
interjektion
[mar´∫]
förflyttning genom marsch!
av­delning fram­åt marsch!; på stället marsch!
marsch pann­kaka! ge er iväg!en skämtsamt brysk befallning, särsk. till barn: och nu marsch pann­kaka i säng!
belagt sedan 1679