SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1publi´k substantiv ~en ~er publ·ik·en●samling å­skådare eller å­hörare vid (konstnärlig) före­ställning, evenemang e.d. men äv. all­männare admin.scen.sociol.publikfavoritpublikrekordpubliksiffrateaterpubliktv-publikvernissagepublikupp­träda in­för publikdra en stor publikpubliken applåderadepubliken buade ut hemma­lagethan visste inte att han hade publik vid in­brottet○äv.läse­krets skriva för den breda publikenförfattaren vill nå en ny publik○äv. om personer som del­tar i (offentlig) verksamhet av mer el. mindre under­hållande slagdanspublikauktionen hade en kunnig publik○i sammansättn. äv. för att an­ge stor popularitetpublikfilmpublikpjäspubliksportsedan 1745av fra. public med samma betydelse; till 2publik
2publi´k adjektiv ~t publ·ik1offentlig eller all­män admin.samh.förr var av­rättningar publika skåde­spelsedan 1631av fra. public, lat. pu´blicus med samma betydelse, trol. till lat. pu´bes ’(en) vuxen’; jfr pubertet 2som har att göra med publikmängd af.scen.sociol.tävlingarna blev en publik succépublikt sett blev årets VM ett fiasko (adv.)sedan 1920