SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1puts substantiv ~en puts·en1det att putsa hyg.fönsterputsdet var dags för en puts av glas­ögonenäv. om resultatetrenhet, prydlighet särsk. mil.den personliga putsen hos mannarna var godputs (av/på ngt)sedan 1849av ty. Putz med samma betydelse; till putsa 2tunt murbrukslager på ytter­vägg eller mur arkit.byggn.tekn.cementputsfasadputsslätputsputsen hade flagnat på flera ställensedan 18593rengörings- eller poler­medel för putsning hyg.fönsterputskopparputssedan 1935
2puts adverb Nollputs väck(plötsligt) helt försvunnennär polisen kom var de små förövarna puts väck sedan 1772trol. variant av buss, se bussa 2