publicerad: 2021  
rädda räddade räddat
verb
rädd`a
föra (någon) i säkerhet undan fara
någon räddar någon/något (från/ur/undan någon/något)
någon räddar någon (från någon)
någon räddar någon (från något)
någon räddar någon (undan någon)
någon räddar någon (undan något)
någon räddar någon (ur någon)
någon räddar någon (ur något)
någon räddar något (från någon)
någon räddar något (från något)
någon räddar något (undan någon)
någon räddar något (undan något)
någon räddar något (ur någon)
någon räddar något (ur något)
hon räddade honom från att drunkna; de räddades ur det brinnande vraket; de lyckades rädda sig undan förföljarna
spec. i ett fast ut­tryck
rädde sig den som kan!
äv. med av­seende på före­mål
branden var förödande men de lyckades rädda de värde­fullaste konstskatterna
äv. med av­seende på viss situation åstad­komma ett gott resultat eller en god lösning av något dåligt (el. något som hotar att bli dåligt)
bandet räddade en för övrigt medioker till­ställning; hon gjorde sitt bästa för att rädda situationen; det har slutat regna – kvällen är räddad!
spec. äv. i sport­sammanhang av­värja farlig situation genom att fånga eller stöta bort boll el. puck
mål­vakten räddade två straffar och blev dagens hjälte
(komma som) en räddande ängel se ängel
rädda an­siktet se ansikte
rädda sitt eget skinn se skinn
belagt sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen); fornsvenska rädda; av lågtyska redden med samma betydelse; av ovisst urspr.; jfr ur­sprung till redlös
räddaräddande, räddning