SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1räm`na verb ~de ~t rämn·arspricka på ett dramatiskt sätt på grund av starkt tryck e.d. NollJFRcohyponymbrista 1 jord­ytan rämnade under skalvetvalven störtade in och murarna rämnadeäv. mer el. mindre bildligtmoln­täcket rämnade i västrämnasedan 1000-taletrunsten, Runtuna, Södermanland (Sveriges runinskrifter)runform rifna, fornsv. rifna, rimna, rempna; nära besl. med riva Subst.:vbid1-303241rämnande
2räm`na substantiv ~n rämnor rämn·anspricka som upp­kommit av att ngt rämnat Nollrämnor i klippansedan 1604