tryckår: 2009
rabal´der
substantiv rabaldret
rabaldr·et●allmän diskussion eller gräl med upprörda känslor
ibl. övergående i handgemäng
komm.JFRcohyponymuppståndelse 2
det blev ett fasligt rabalder när det hemliga avtalet publiceradeshans frispråkighet vållade stort rabalder på mötet○äv. i fråga om djurJFRcohyponymbråk 1cohyponymuppträde 1
vesslorna ställde till med ett stort rabalder i hönshusetsedan 1883av no. och da. rabalder med samma betydelse, till äldre da. rabald ’våldsman; landstrykare’, till baldre ’bullra, väsnas’
