SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ra`pa verb ~de ~t rap·arljudligt släppa ut luft genom mat­strupen vanligen när man har ätit el. druckit Nollbabyn ska helst rapa efter mål­tidendet är inte fint att rapa i Sverige, men i Kina lär det an­ses artigtrapasedan 1325Westgöta-Lagenfornsv. rapa; ljud­härmande Subst.:vbid1-293152rapande, vbid2-293152rapning; rap