publicerad: 2021  
regemente regementet regementen
rege·ment·et
substantiv
[-gemen´te] el. [-gemen`te] el. [-jemen´te] el. [-jemen`te]
1 högsta administrativa enhet på lokal nivå för ett trupp­slag i Sverige särsk. om utbildnings­enhet; mindre än division men större än bataljon
JFR bataljon, brigad, division 2, fördelning 2
infanteriregemente; regementschef; regementsfana; signalregemente
sjuk­vårdare vid regementet; regementets musik­kår
○ äv. om mot­svarande plats el. byggnadskomplex
regementet ligger strax utan­för staden
○ någon gång äv. bildligt om stor (ordnad) mängd eller dylikt
ett helt regemente av ölflaskor
belagt sedan 1563; fornsvenska regiment, regimente 'regering; styrelse'; av senlat. regimen´tum 'styrelse', till lat. reg´ere 'styra'; jfr ur­sprung till regera, regim
2 ut­övande av makt genom att regera, föra befäl eller dylikt; spec. om otillbörligt hård­hänt makt­ut­övning
föra ett hårt regemente; tyskarnas regemente i Dan­mark hårdnade allt­mer mot slutet av kriget; konungen ville fort­sätta sitt personliga regemente
○ äv. om bestämmande över en­staka personer
hon sattes i strängt regemente
belagt sedan ca 1452 Nya eller Karls-Krönikan