SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
rendera [rende´-äv.raŋde´-] verb ~de ~t rend·er·arge i (materiellt) ut­byte om handling e.d. NollJFRcohyponyminbringacohyponymförläna en roman som renderade författaren flera litterära prisäv. med avs. på negativ på­följd e.d.på­hoppet renderade honom tio minuters ut­visningäv. med konstruktionsväxlingresultera hans skandalösa upp­trädande renderade i tre månaders av­stängningrendera ngn ngt, rendera i ngtsedan 1771av fra. rendre med samma betydelse; ur lat. redd´ere ’ge till­baka’; jfr arrende, rendezvous, ränta Subst.:vbid1-296011renderande