SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
resolu´t adjektiv, neutr. ~ re·sol·utofta i adverbiell an­vändning kraft­full och bestämd särsk. i situation som fordrar snabb handling admin.psykol.en resolut försvars­spelarehon tog resolut initiativet (adv.)äv. om handling e.d.ett resolut in­gripandesedan 1615av fra. résolu med samma betydelse; av lat. resolu´tus ’fri; o­tvungen’; till resolvera