SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
rik adjektiv ~t 1mycket väl försedd med ekonomiska till­gångar vanligen om person admin.ekon.SYN.synonymförmögen 1 MOTSATSantonymfattig JFRcohyponymvälbärgad nyrikstenrikstormriken rik amerikanska med silverblått håräv. om om­råde, stat e.d.de rika industri­ländernastadens rika kvarterrik som ett trollo­erhört rikhon är dotter till en amerikansk olje­magnat och rik som ett troll sedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. riker ’förnäm; mäktig; rik; dyrbar’; gemens. germ. ord, trol. lån från keltiskan och besl. med lat. re´x ’konung’; jfr regera 2ofta som efter­led el. med prep. som inne­håller eller om­fattar stor mängd av viss, vanligen positivt värderad, före­teelse utstr.JFRcohyponymvälförseddcohyponym1stor 2cohyponymriklig bildrikdetaljrikfolkrikfärgrikproteinriken rik samling konstsjön är rik på kräftorlandskapet är rikt på kontrasterSverige är rikt på skogrikt ornamenterade palats (adv.)ibl. äv. om ngt som fram­bringar mycketen rik gruvarika fyndigheter av oljaäv. betr. mer abstrakt före­teelsesom ut­märks av visst (positivt) inne­håll framgångsrikhändelserikinflytelserikläroriklöftesrikminnesriktrösterikärorikett rikt livlandets rika historiaspec. i fråga om själslig förmåga e.d.fantasirikidériksinnriksnillrikvara rik på idéervara rik på erfarenheterrik (på ngt/ngra)sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)