SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ri`sig adjektiv ~t ris·ig1som (till stor del) ut­görs av ris bot.seseris 1 låga risiga buskar och snårsedan 17462o­vårdad och illa åt­gången vard.admin.allmän värderingmed.en risig kåkäv. om person, spec. med tanke på hälso­tillstånd e.d.han kände sig ganska risig dagen efter festenhon mådde lite risigt (adv.)i adverbiell an­vändning äv. all­männaredåligt laget ligger risigt till i tabellensedan 1964