SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ro`sengång substantiv ~en ros·en|­gång·enen vävnads­teknik med möjlighet till många färg- och skälkombinationer vilka ger en nästan o­ändlig mönstervariation; ofta som allmogevävnad handarb.bunden rosengånglös rosengången tras­matta i rosengånghon vävde en gungstolsmatta i rosengångsedan 1880