publicerad: 2021  
sönder
adverb
sön´der
● endast predikativt i trasigt till­stånd
MOTSATS hel 2 JFR söndrig, trasig
bilen är sönder
○ äv. till trasigt till­stånd
sönderläst; sönderslagen; söndertrasad
ha sönder något; göra sönder något; ta sönder något; gå sönder
hon slog sönder glaset
○ äv. i sina bestånds­delar
sönderdela; sönderfall
○ äv. bildligt beträffande annan långt­gående upp­delning eller dylikt
hon ska all­tid analysera sönder all­ting
sönder och samman full­ständigt sönderbilen slogs sönder och samman i olyckan
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska sunder, synder; gemensamt germanskt ord av om­diskuterat urspr.; ev. besläktat med lat. sin´e 'utan'; jfr ur­sprung till synnerhet, synnerlig