publicerad: 2021  
säv säven
säv·en
substantiv
● typ av halv­gräs med ett eller flera ax av två­könade blommor vars hylle är reducerat till några få borst före­kommande i vatten och sump­mark
sävkorg; sävmatta; havssäv; ullsäv
vass och säv; mattor av flätad säv; vanlig säv kallas ock­så "kolvass"
belagt sedan ca 1450 (Heliga Birgittas uppenbarelser); fornsvenska säf; nord. ord av oklart urspr.
Sommar var du och blommande vår,
sävens sus vid sjöarnas stränder.
Sov, vår sångare, sov på din bår,
lyft på tusendes händer! Verner von Heidenstam, Gustaf Frödings jorda­färd (i Nya dikter, 1915; med an­spelning på Frödings dikt "Säv, säv, susa", se susa)