SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
sabb`a verb ~de ~t sabb·arskada eller förstöra ngt vard.Nollnågon hade sabbat telefon­automatenäv. med avs. på abstrakta före­teelserhan sabbade hela idénsabba ngt (för ngn/ngt)sedan ca 1950till sabotera Subst.:vbid1-305103sabbande, vbid2-305103sabbning; sabb