publicerad: 2021  
sakfälla sakfällde sakfällt, presens sakfäller
verb
sa`kfälla
● ålderdomligt döma skyldig
sakfälla någon (för något/att+verb/sats)
sakfälla någon (för något)
sakfälla någon (för sats)
sakfälla någon (för att+verb)
belagt sedan mitten av 1300-talet (Konung Magnus Erikssons Landslag); fornsvenska sakfälla
sakfällasakfällande, sakfällning