SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
signalera [siŋnale´ra] verb ~de ~t sign·al·er·ar1ge signal komm.sjö.trafik.hon signalerade åt föraren att stannasignalera (till/åt ngn/ngt) (att+V/SATS)sedan 16802an­tyda att ngt är före­stående komm.hon signalerade sin av­gång från ordförande­postensignalera ngt/SATSsedan 1917Subst.:vbid1-312870signalerande, vbid2-312870signalering