SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
sile´n substantiv ~en ~er silen·enett antikt natur­väsen med drag av både människa och häst sag.JFRcohyponymsatyr på urnan sågs några silener trampa vin­druvorsedan 1807till grek. Seilenos´, namn på skogsguden Pans son