tryckår: 2009
si´nus
substantiv,
ingen böjning, n-genus
sin·ussin1en grundläggande trigonometrisk funktion
som för en spetsig vinkel i en rätvinklig triangel kan uttryckas som förhållandet mellan motstående katet och hypotenusan
mat.JFRcohyponymcosinuscohyponymtangens
sinus för 30 grader är 0,5sinus (för TAL)sedan 1690av lat. sin´us ’veck; vik’, i medeltidslat. även ’sinus’; jfr insinuera
2utbuktning eller hålrum i kroppen
spec. om utbuktning av blodkärl
med.sedan 1840
