SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
skam`lig adjektiv ~t skam·ligsom ger (eller bör ge) upp­hov till skam­känslor admin.allmän värderingJFRcohyponymskandalös skamliga gärningarden skamliga vapen­exporten till militär­diktaturenhan behandlades skamligt illa (adv.)spec.(sexuellt) o­anständig ett skamligt för­slagsyfilis an­sågs vara en skamlig sjukdomhan gjorde en skamlig gest mot henneäv. försvagatdet är skamligt vad vi har försummat träd­gården i årde var skamligt lyckliga (adv.)sedan senare hälften av 1400-taletSvenska Medeltids-Postillorfornsv. skamliker