publicerad: 2021  
skata skatan skator
skat·an
substantiv
ska`ta
● en svart och vit kråk­fågel med lång, grön­skimrande stjärt och hest, skratt­liknande läte ofta bo­plundrare
skatbo
skatan tyr sig till människan; flaxande skator; snattrande skator
○ äv. om kvinna som upp­fattas som mindre sympatisk ned­sättande
hans svär­mor, den gamla skatan
belagt sedan 1430-talet (Prosadikter från Sveriges medeltid); fornsvenska skata; nord. ord; till skate (efter fågelns långa stjärt)
Den tjuv­aktiga skatan. Svensk titel på opera av Rossini (1817)