publicerad: 2021  
skav skavet
skav·et
substantiv
1 vanligen i sammansättn. (skada upp­kommen genom) skavning särsk. på fot
belagt sedan 1755; jfr fornsvenska skaf 'skav; avskav'; till skava
2 vanligen i sammansättn. (mat­rätt av) något som skurits i fina strimlor särsk. av vilt­kött
hjortskav; renskav
belagt sedan ca 1970