SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
skjuts [∫u(t)s´] substantiv ~en ~ar skjuts·en1(gratis) åk­tur i ngn annans for­don vanligen till bestämd plats trafik.JFRcohyponymtransport 1 få skjuts till jobbethon fick skjuts hem med en granneäv. om fart(givning)JFRcohyponymknuff den starka vinden gav båten god skjutsäv. bildligt om stark upp­muntran, incitament e.d.fram­gången gav honom en skjuts i karriärensedan 1677till skjutsa 2vagn med kusk, dragen av hästar för transport av personer mest histor.trafik.hästskjutssedan 1676