publicerad: 2021  
skubba skubbade skubbat
verb
skubb`a
1 var­dagligt; något ålderdomligt springa
någon skubbar (någonstans)
skubba till skolan; vara ute och skubba i skogen
belagt sedan 1880; fornsvenska skubba 'gnida; riva'
2 dialektalt, var­dagligt skolka
någon skubbar (från något)
skubba från skolan
belagt sedan 1900
3 något ålderdomligt ofta refl. gnugga
någon skubbar något (mot något)
hästarna stod och skubbade sig mot var­andra
belagt sedan senare hälften av 1400-talet Latinskt-svenskt glossarium
skubbaskubbande, skubbning