publicerad: 2021  
släta slätade slätat
verb
slä`ta
● vanligen med någon av partiklarnatill, ut göra slätare
någon slätar (ut/till) något
någon slätar (till) något
någon slätar (ut) något
hon försökte släta till håret; släta ut det hop­knycklade pappersarket
○ äv. med av­seende på ojämnhet eller dylikt
släta ut vecket; släta ut rynkorna
○ ibland bildligt
försöka släta ut mot­sättningarna
belagt sedan 1400–25 (Heliga Birgittas uppenbarelser); fornsvenska slätta, släta
slätaslätande, slätning
släta av, släta över