publicerad: 2021  
slafsa slafsade slafsat
verb
slaf`sa
1 hantera (något) så att ett smackande ljud upp­står och så att det blir blött el. klibbigt
slafsa (med något)
slafsa med maten
äv. slarva
SE 2slafs
hafsa och slafsa med städningen
belagt sedan 1697; sv. dial. slafsa; av ljud­härmande urspr.
2 ha en så­dan konsistens att smackande ljud upp­står genom att vara blöt el. klibbig
JFR klafsa
slafsa (någonstans)
de våta kjolarna slafsade om benen
belagt sedan 1773
slafsaslafsande