publicerad: 2021  
slamra slamrade slamrat
verb
slam`ra
● åstad­komma slammer
JFR 1skramla 2
någon/något slamrar (med något)
någon slamrar (med något)
något slamrar (med något)
slamrande gods­vagnar; han slamrade med porslinet
○ äv. med opersonlig konstruktion
det slamrar
det slamrade i köket
belagt sedan 1520-talet (Jungfru Marie Psaltare); av ljud­härmande urspr.; jfr ur­sprung till 2slam!!
slamraslamrande, slammer