publicerad: 2021  
snöra snörade el. snörde, snörat el. snört, presens snörar el. snör
verb
snö`ra
● ofta med partikel, sär­skiltsamman, till, åt dra ihop och fästa med hjälp av snöre eller dylikt särsk. sedan det trätts genom spec. hål
snörhål; snörliv; snörsko
någon snör (till/samman/åt) något
någon snör (samman) något
någon snör (till) något
någon snör (åt) något
någon snör någon
snöra (åt) skrid­skorna; hon var hårt snörad i midjan
○ äv. bildligt, sär­skilt i ut­tryck för känsla ofta med den kortare böjningen
hennes strupe snördes samman av gråt
belagt sedan senare hälften av 1400-talet (Skrå-Ordningar); fornsvenska snöra; till snöre
snörasnörning
snöra av, snöra upp