publicerad: 2021  
snö snön
substantiv
● neder­börd som ut­görs av vita, mjuka, löst samman­fogade iskristaller
JFR hagel 1, regn
yrsnö
snön föll i stora flingor
○ äv. om (större) mängd av (ned­fallna) samman­packade iskristaller av detta slag
JFR is
snöförhållanden; blötsnö; kramsnö; nysnö; pudersnö
ny­fallen snö; skotta snö; snön smälte snabbt bort
○ äv. bildligt om liknande vitt pulver
kolsyresnö
○ spec. om kokain var­dagligt
sälja snö på gatan
den snö som föll i fjol det som är förgångethan ville glömma den snö som föll i fjol och i stället tänka fram­åt
det som göms i snö kommer upp i tö ingen­ting kan döljas i längden
regn­blandad snö snö(fall) som blandas med regnmulet och regn­blandad snö
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Södermanna-Lagen); fornsvenska snio(r), snö; gemensamt germanskt ord, besläktat med bl.a. lat. nix´ 'snö'