SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
sorla [`rla] verb ~de ~t sorl·arljuda med sorl om vatten o.d. komm.köl­vattnet sorlade muntertäv. om person el. (ofta) gruppJFRcohyponymstimma 1 klassen slutade sorla när rektorn kom insorlasedan 1587sv. dial. sorla; av ljud­härmande urspr. Subst.:vbid1-334351sorlande; sorl