publicerad: 2021  
spjuver spjuvern spjuvrar
spjuvr·ar
substantiv
spju´ver
● person som skämtar eller luras vanligen på ett charmerande sätt
JFR filur, skojare 2, skälm
den spjuvern ringde upp dem och låtsades att det var från tv
○ äv. om blick som tyder på sådant sinne­lag
en spjuver i ögon­vrån; i hennes ögon spelade spjuvern
belagt sedan 1847; äldre 'skurk'; till sv. dial. spjuv 'spov' (efter fågelns beteende)