SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
stång`as verb stångades stångats stång·as●stånga var­andra komm.zool.kron­hjortarna stångades○äv. bildligtkämpa särsk. intellektuellt stångas mot o­förstående myndigheterhan har länge stångats med ett stort romanprojektstångas (med/mot ngn/ngt)sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. stangas Subst.:vbid1-347438stångande, vbid2-347438stångning