publicerad: 2021  
ståthållare ståt­hållaren, plural ståt­hållare, bestämd plural ståthållarna
ståt|­håll·ar·en
substantiv
stå`thållare
historiskt ställ­företrädare för ett lands regent särsk. i egenskap av styres­man för en provins
ståthållarämbete
den romerske ståt­hållaren i Egypten; den svenske ståt­hållaren i Norge under unions­tiden
äv. person med an­svar för förvaltningen av de kungliga slotten
belagt sedan 1520 (Stockholms stads tänkeböcker); av lågtyska statholder med samma betydelse, till stat 'ställe', allt­så urspr. 'ställ­företrädare'