publicerad: 2021  
stödja stödde stött, presens stöder äv. stödjer
även
stöda stödde stött, presens stöder
verb
stö`dja el. stö`da
1 låta kropp(sdel) vila mot något; vanligen i syfte att hålla den upp­rätt
JFR 2vila 2
någon stöder något (med/på något)
någon stöder något (med något)
någon stöder något (på något)
stödja fötterna mot tvär­slån; han satt med arm­bågarna mot bordet och hakan stödd i händerna
○ äv. vila på kropps­del
han kunde bara stödja på ena benet
○ äv. utan bi­betydelse av hjälp
kan du stödja på­ståendet med siffror?
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)); fornsvenska styþia; bildn. till stöd
2 hålla uppe (någon/något) genom att fungera som under­lag för vanligen om före­mål
något stöder någon/något
något stöder någon
något stöder något
bordet stöds av fyra ben; hon låg på divanen stödd av en massa kuddar
○ äv. mer abstrakt
sången stöddes av dunkande trummor
○ spec. ge moraliskt eller intellektuellt stöd
någon stöder någon/något
någon stöder någon
någon stöder något
stödja förslaget; hon stödde honom under den svåra tiden
belagt sedan 1583
stödjastödjande, stöd
stödja sig