publicerad: 2021  
-bo -bon -bor el. -bos
substantiviskt slutled
● person som bor på det sätt som fram­går av för­ledet; ofta med av­seende på formen för sam­levnad
kombo; sambo; särbo
belagt sedan 1977
-bo -bon -bor
-bor·na
substantiviskt slutled
● person som bor på den plats som fram­går av för­ledet
bybo; församlingsbo; provinsbo; skärgårdsbo; stadsbo; öbo
○ spec. i sammansättn. med ort­namn, sär­skilt stads­namn
Kumlabo; Marstrandsbo; nordbo; Umebo
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska -boe; till 1bo!!