tryckår: 2009
stagnera
[staŋne´ra]
verb ~de ~t
stagn·er·ar●gradvis upphöra att utvecklas i positiv riktning
NollJFRcohyponymavstanna
ekonomin stagnerade och inflationen ökadehan ansågs mycket lovande men tyvärr verkar han ha stagnerat○spec. i fråga om känslomässig utvecklingstagnera i fasta principerett stagnerat kärleksförhållandestagnerasedan 1768av lat. stagna´re ’stå stilla’, till sta´gnum ’stillastående vatten’
Subst.:vbid1-339643stagnerande,
vbid2-339643stagnering;
stagnation
