SAOL SO SAOB SO Svensk ordbok tryckår: 2009 ste`gel substantiv steglet, plur. ~, best. plur. steglen stegl·et●påle som (hjul med del av) en avrättad persons kropp fästes på histor.samh.sedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. stäghl; nära besl. med stag, stegla SO Alfabetisk lista steg steg subst stega verb stegbil subst stege subst stegel subst stegla verb steglits subst steglitsa subst steglös adj stegra verb Till alla ordböcker
