SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
stenci´l substantiv ~en ~er stenc·il·entyp av papper för mång­faldigande av (maskin­skriven) text mest histor.bok.stencilapparatstencilpapperdra stencileräv. om mot­svarande kopialäraren delade ut stenciler med övnings­uppgiftersedan 1917av eng. stencil med samma betydelse; till fornfra. estenceler ’blänka’; till lat. scintill´a ’gnista’