SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ste´reo substantiv ~n vanligen i sammansättn. musik­anläggning för åter­givning av stereofoniskt ljud musikradiotekn.fyrkanalsstereohon satte på bilens stereoäv. om mot­svarande teknikJFRcohyponymmono stereoinspelningradiokonserten sändes i stereosedan 1960-taletav eng. stereo med samma betydelse; till grek. stereos´ ’stel; fast; rumslig’